Das Buch

Ein heilig Buch scheint mir die Himmelskugel,
in althebräisch und mit Urzeit-Stempel.
Und zwischen Schauern regnen Silbermünzen
wie ein Verzeih aus einem Ziontempel.

Dort steht zu lesen von der Menschheit Frühzeit.
Der Schöpfung Rätsel kann es uns verraten.
Es gibt uns Balsam für die schwere Sorg'zeit.
Die Fragen: wir? wohin? kann es uns sagen.

Es zeigt uns den Weg aus Wüsten, uns Narren,
beschreibt das Land, wo Milch und Honig fließen.
Doch können wir die Sprache nicht, nur starren
auf Zeichen, wir, des Tores Proselyten.

Wir üben uns, wir mühen uns, wir stammeln,
die Zunge aber will nicht, oh Elohim!
und sagen unbegreiflich, langsam: Lamma
- rageschu - gojim!

Elohim - Gott
Proselyt - Neubekehrter

© Willi Grigor, 2018, aus dem Schwedischen:

Boken

En helig skrift mig tyckes firmamentet
med fornebraiskt språk och urtidsstämpel.
Emellan skyar skymtar silverpräntet
som ur en förlåt i ett Zions tempel.

Där står att läsa om vårt släktes vårtid.
Vårt upphovs gåta finnes där förklarad.
Där finnes balsam för vår sorg- och sårtid.
Vår fråga: vi? varthän? står där besvarad.

Där står om väg ur öknen, där vi irra.
Där står om landet, som av honung flyter.
Men språket är oss okänt. Blint vi stirra
på dunkla tal, vi portens proselyter.

Vi öva oss, vi möda oss, vi stamma,
vår tunga mäktar ej, o Elohim!
. och stava meningslöst och tungsamt: Lamma
- rageschu - gojim!

Ur Gitarr och dragharmonika

Gustaf Fröding, 1891