| | Das Buch
|
| 1 | | Ein heilig Buch scheint mir die Himmelskugel, |
| 2 | |
in althebräisch und mit Urzeit-Stempel. |
| 3 | |
Und zwischen Schauern regnen Silbermünzen |
| 4 | |
wie ein Verzeih aus einem Ziontempel. |
| |
|
| 5 | |
Dort steht zu lesen von der Menschheit Frühzeit. |
| 6 | |
Der Schöpfung Rätsel kann es uns verraten. |
| 7 | |
Es gibt uns Balsam für die schwere Sorg'zeit. |
| 8 | |
Die Fragen: wir? wohin? kann es uns sagen. |
| |
|
| 9 | |
Es zeigt uns den Weg aus Wüsten, uns Narren, |
| 10 | |
beschreibt das Land, wo Milch und Honig fließen. |
| 11 | |
Doch können wir die Sprache nicht, nur starren |
| 12 | |
auf Zeichen, wir, des Tores Proselyten. |
| |
|
| 13 | |
Wir üben uns, wir mühen uns, wir stammeln, |
| 14 | |
die Zunge aber will nicht, oh Elohim! |
| 15 | |
und sagen unbegreiflich, langsam: Lamma |
| 16 | |
- rageschu - gojim! |
| |
|
| 17 | |
Elohim - Gott |
| 18 | |
Proselyt - Neubekehrter |
| 19 | |
|
| 20 | |
© Willi Grigor, 2018, aus dem Schwedischen: |
| |
|
| 21 | |
Boken |
| |
|
| 22 | |
En helig skrift mig tyckes firmamentet |
| 23 | |
med fornebraiskt språk och urtidsstämpel. |
| 24 | |
Emellan skyar skymtar silverpräntet |
| 25 | |
som ur en förlåt i ett Zions tempel. |
| |
|
| 26 | |
Där står att läsa om vårt släktes vårtid. |
| 27 | |
Vårt upphovs gåta finnes där förklarad. |
| 28 | |
Där finnes balsam för vår sorg- och sårtid. |
| 29 | |
Vår fråga: vi? varthän? står där besvarad. |
| |
|
| 30 | |
Där står om väg ur öknen, där vi irra. |
| 31 | |
Där står om landet, som av honung flyter. |
| 32 | |
Men språket är oss okänt. Blint vi stirra |
| 33 | |
på dunkla tal, vi portens proselyter. |
| |
|
| 34 | |
Vi öva oss, vi möda oss, vi stamma, |
| 35 | |
vår tunga mäktar ej, o Elohim! |
| 36 | |
. och stava meningslöst och tungsamt: Lamma |
| 37 | |
- rageschu - gojim! |
| |
|
| 38 | |
Ur Gitarr och dragharmonika |
| | | |
| | | Gustaf Fröding, 1891 |
| | | |
| | | |
| | | Die Deutsche Gedichtbibliothek |
| | | https://gedichte.xbib.de/ |
|
|

|